Don't cry your heart out.

Jag vill vara glad. Jag vill vara lycklig. Jag vill vara positiv. Men jag kan inte.. Fan vad det är svårt!

Saknar Victor, så jag kollade bilder hans bilder på facebook. Där kom det två stycken söta bilder på två stycken andra brudar. Som ett slag i magen. Jag hade sett bilden flera gånger förut " M* babe", men nu satt jag bara och stirrade på bilden. Kännde mig så grovt patetisk när jag fick svårt att andas. Jag vill verkligen inte vara så otroligt svartsjuk, men det är så svårt, just nu känns det som att jag ska börja grina. Älskar verkligen honom, men jag vill att han ska må bra av att vara tillsammans med mig, just nu känns det som att jag bara får honom att må dåligt...

Han gör mig så glad, och så jävla lycklig, men jag kan inte hjälpa att jag mår så jävla dåligt när jag är borta ifrån honom. Jag är så sjukt lycklig när jag får vara med honom, men när jag åker hem blir jag så förbannat deprimerad, och mår skit. Jag vill vara hos honom hela tiden, han är mitt allt.

Saknade honom förut, saknar honom nu, saknar honom sen. Jag kommer alltid sakna honom!


Carro bad om en bild på min piercing. Har piercat naveln, ,men har ingen bild på denna datorn så ni får imon.

4 MÅNADER ♥

Fyra månader med den vackraste jag känner, den mest underbara som finns. Fyra månader med världens bästa pojkvän!

Idag är det fyra månader sedan vi satt där på lekplatsen, nervös as hell var jag när jag bad dig bli min. I fyra månader har du stått ut med mig. Det är riktigt starkt, och jag beundrar dig för det!

 

Du har stått ut med mig, trots alla mina utbrott, mina gråtattacker, och mina dampanfall på dig. Du har fortsatt att älska mig, och hjälper mig att må bättre.

 

I fyra underbara månader har jag levt i en dröm, ända sedan jag såg dig första gången har jag drömt om att få dig, men aldrig vågat ens tänka tanken på att du kanske skulle bli min.

Du är det allra bästa som har hänt mig, och du är allt jag vill ha! Med dig vid min sida klarar jag nästan allt, bara vetskapen av att det är mig du älskar, och vill ha, gör mig så oerhört mycket starkare.

 

Det är du som får mig att kliva upp ur sängen på morgonen, du som får mig att se att det kommer en morgondag. Victor, jag älskar dig mer än allt i välden.





Älskade du ♥

Ibland kan jag börja undra..

 

Alla ber mig kämpa på, att jag klarar allt, är en stark människa osv, och ni säger att ni alltid finns och vad som än händer, så kommer ni alltid älska mig.  Men när jag verkligen behöver er som mest, då bara skiter ni i mig?! Stå för det ni säger vafan. Säger ni att ni finns, vart fan är ni då när jag behöver er?

 

Sen blir ni sura när jag inte vänder mig till just dig och kanske vänder mig till någon annan.

Men jag vänder mig till folk som jag vet förstår, som kanske gått igenom samma saker. Ni kan inte be mig och kämpa när ni inte vet ett skit om vad som har hänt. För det är inte så lätt.

 

Ni vet ingenting.. Önskar ibland att ni visste.. Men varför berätta saker för er som ni ändå inte förstår och som ni tar på fel sätt?

 

Ni säger att ni förstår, men jag märker det på er, ni fattar ingenting. Jag vet om att jag har velat begå självmord  och all den jävla skiten. Inget ni behöver ta upp och säga till mig, för tror ni inte att jag själv vet om vad jag gör och har gjort?

 

Tårarna bara rinner , jag vet inte vad jag ska ta mig till. Smsar jag blir det fel, pratar jag blir det också fel, vad jag än gör blir det fel.

 

Jag vill inte vara kvar längre.

Jag vill verkligen inte!

Hela min kropp skakar, jag får ingen luft..

Allt jag gör blir fel.. Jag vill inte andas.. Jag vill inte leva!

 

Ingenting är som det ska, det kommer det nog aldrig vara. Vad som än händer, så är det mitt fel, vad jag än gör, så blir det fel.

 

Jag försöker så jävla mycket jag kan.. Men det räcker inte.

Jag orkar inte med denna jävla piss skiten längre!

Vill absolut inte mer!

 

Jag vet hur det är att må skit, och att känna att tårarna inte kan sluta rinna. Vet om att livet kan vara skit, jag vet också när det känns som att livsglöden har slocknat..

 

När man sitter som ensammast och mår som sämst, då finns ingen av dom som sa sig finnas. Jag vet hur det är, jag har tröttnat på att kämpa förgäves.

 

Jag vet också om att jag inte direkt är en bra person, men mot mina vänner försöker jag vara den bästa! Men inte mot mig, jag har skärt mig, och försökt skada mig på alla möjliga sätt. Jag känner inte mig själv, det är svårt att ta sig ur denna skiten, det är så jävla meningslöst, JAG är så jävla meningslös!

 

Jag försöker stå upp för mig, visa hur extremt jävla mycket du sårar mig, men precis när jag hade skickat iväg det där smset, bröt jag ihop, jag kunde inte hjälpa det, jag bara bröt ihop, föll ner i en jävla hög på golvet och bara grät, jag blev psykiskt torterad. Jag låg och skrek, försökte ringa någon, men ingen svarade, jag behövde någon att prata med, någon som skulle lugna mig från att göra något dumt… Efter ett tag fick jag iväg ”Fan förlåt * :’(:’(:’(:’(:’(:’(:’(” Fy fan vad jag grät då. Sminket bara rann, jag låg bara på golvet och skakade… Efter två minuter svarade du, och med skakande hand öppnade jag smset ”Förlåt för allt sandra, du borde sluta smsa mig så att jag inte kan dissa dig:(<3”. Jag svarade i hopp om att du skulle ändra dig. Sedan brast det, jag kastade iväg telefonen och la mig ner i fosterställning, jag grät som fan och skrek ”Nej!! Vafan har jag gjort!!??” Det gick inte sluta gråta… Efter ett tag gick jag in till mamma, hon kramade om mig och tröstade mig.

Fy fan vad jag älskar dig mamma!

Den natten kunde jag inte sova, jag gick ner och la mig hos mamma, och kände mig så liten igen…

 

Jag är för jobbig, du vill inte ha mig. Jag är bara ett ”pain in the ass”.

 

Men jag orkar inte mer. Jag orkar inte mer! Vad som händer under lovet, det vet jag inte… Jag vet bara att jag orkar inte längre…


Kommer ihåg när jag skrev denna skiten.. Fyfan vad dåligt jag mådde.. Var på väg att begå självmord den kvällen, men en riktigt underbar kompis fick mig att prata med mamma istället. Jag låg bara där på golvet.. Låg ihoprullad som en liten boll, och skrek, grät, och skar mig..

Jag låg under min stora spegel, men reste mig upp från golvet, och backade ifrån spegeln. Jag stod och skrek till min spegelbild "Vad fan är det för fel på dig, ditt äckliga jävla dumhuvud?!". Jag såg på mig själv i spegeln, sminket var helt förstört, och det såg ut som att jag hade fått en hink med vatten över mig.

Jag gick med vacklande steg mot köket, fortfarande skrikandes i panik. Jag sträckte skakande fram handen, öppnade kökslådan, och tog fram en kniv.

Medan jag drog den vassa kniven hastigt, men hårt över huden, tänkte jag på dina ord ”du borde sluta smsa mig så att jag inte kan dissa dig”

 

Jag grät ännu mer när jag insåg att innebörden av smset var att du inte ville att jag skulle smsa dig längre.

 

Jag fortsatte skära mig, blodet rann och jag beundrade hur vackert det var.

Jag fortsatte skrika, skaka och skära mig, för det kändes som att nu var slutet nära, nu skulle mitt liv ta slut. Jag skulle som 15 årig tjej, återvända till att inte finnas.

 

Jag skrev texten den 14e Juni, 13 dagar senare, den 27 Juni, blev vi ett par. Åh gud, jag kan säga att då ville jag bara skrika ut min glädje. Jag var så förbannat lycklig, och det är jag fortfarande. Victor är den enda jag älskat, älskar, och vill älska!


Älskling ♥

Kom hem igen från älskling för typ två timmar sedan. Miss him like hell :c

Blir inte något roligt inlägg idag, för jag saknar min älskling alldeles för mycket :cc
Fick precis sms av honom :DD *Gladchey*

Ska nog hoppa in i duschen nu. Och sakna min pojkvän ännu mer.. För övrigt så satt jag i bara bh och brallor imorse, och hans mamma kom in i rummet.........
Kan tillägga att hon typ tror att vi inte gör något alls... Höhö.. Asså.. Ah.. Hejdå.


JUNIS

I förrgår hände det som inte får hända. En ung flicka förlorade kampen mot världen, och tåget slukade hennes vackra kropp.

14 år blev du Junis. Efter 14 år blandade med glädje och sorg, återvände du till gud. Dagen har varit rent ut sagt förjävlig, har bara gråtit hela dagen. Vill inte förstå, vägrar förstå, att du faktiskt inte finns längre. Du är faktiskt död. Borta.

Kära lilla barn, vem var det som fick dig att må så dåligt att du inte såg någon väg ut? Vi saknar dig så grovt mycket, och vill inget annat än att få dig tillbaka! Det ligger en stor sorg över hela vår lilla "by", och allt är mörkt och grått. nu mer hörs inga skratt, inga glada röster. Bara gråt, gråt och gråt. Ingen verkar längre våga prata högt. Alla är bara tysta.

Junis, du var en sån underbar tjej, du verkade alltid vara så glad, och ditt skratt verkade alltid vara så äkta, så glatt. Men nu i efterhand så inser jag att det var inget lyckligt skratt. Det var ett olyckligt skratt, en fasad.

När jag läser din blogg blir jag så arg, så grymt arg! Vem kunde göra såhär? Vem var människan utan själ, med ett hjärta av sten?!

Igårkväll samlades så många människor på bron för att ta ett sista farväl av dig. Det var så vackert, och det var så grymt många människor där! Och vet du vad det bästa är, Junis? Att alla var där för din skull. Bara din skull.

Jag saknar dig vackra flicka. Vi var inte lika bra kompisar som vi en gång hade varit, men du fanns ändå inom mig. Att ingen kunde se, ingen kunde förstå att du behövde hjälp.

Jag kommer alltid minnas dig som den underbara flickan du var, men jag önskar så grovt att jag visste hur du mådde!

Snälla, snälla, snälla. Kom tillbaka älskade vännen! Ingenting är detsamma nu.




Bussen.

Känner att jag börjar få fler uppdateringar med rubriken "bussen" än med någon annan.
Mene.. Jaa, jag är ju i kungsbacka typ hela tiden, eftersom att min fina pojk bor där.

Jag fick låna hans tröja nu när jag åker hem, för att det var extremt kallt. Den är jätte mysig c:

Saknar min vackra pojkvän :(
Langar min nya favoritbild!




Den är riktigt vacker c:

På tal om Victor, jag hade en riktigt intressant konversation idag med en brud inne på glitter. Vi snackade om lite stuff, och kom fram till att vissa av mina kompisar är lite sådär intresserade av Victor.. Och jag säger bara en grej; Rör ni så dör ni, han är MIN!

Skaffa en egen kille, för Victor är min, min, min, min och bara min!


Victor, Jag älskar dig min fina pojke ♥

CHILLING IN THA KBACKA

Chacha bloggen! Just nu sitter jag tiep och äter. Har tiep precis kommit hem från skolan.

Nejmen seriöst. Sitter och käkar panpizza, kom hem från skolan för ett tag sedan. Har precis haft ett skitigt NO prov.. Gick dock ganska bra tycker jag! I alla fall så ska jag dra in till Kungsbacka tillsammans med Tess och chilla.

Men.. Nu ska jag äta klart och göra mig i ordning.. Bloggar kanske senare. Ha det!

Hjälp..

Hela jag är åt helvete. Jag vill inte försöka längre, jag pallar inte med min familj längre!

Mamma är dum i huvudet, hon låter mig inte ha varken dator eller telefon på mitt rum på kvällen längre, eftersom att jag behöver sova, för detta är det viktiga året. Fuck her! Jag använder knappt telefonen på kvällen!

Jag saknar min pojkvän. Det känns som att vi börjar glida ifrån varandra :'(
Det känns som att han har börjat tröttna på mig..

Sitter i sängen, och försöker tänka, lyssnar på musik - Tears in heaven av Eric Clapton. och bara gråter typ.. Det är skönt, jag vill gråta. Jag vill känna smärtan. Fast egentligen inte.. Jag vill vara glad, jag vill må bra.. Men det är så jävla svårt, när det känns som att jag håller på att förlora Victor, då orkar jag inte försöka.

Jag älskar Victor. Jag älskar honom så jävla mycket! Men jag är på väg att ge upp.. För det verkar mer och mer som att vi närmar oss slutet.. Sitter och grinar som fan nu, vill verkligen inte att det ska ta slut. Vill att det ska vara vi mycket längre.. Just nu känns det också som att jag bara vill ge upp, just nu på sekunden. Få dö på en gång. Orkar inte mer. Behöver Victor. Behöver någon som bryr sig om mig.

Men.. Det känns som att jag håller på och förlora honom.. Jag orkar inte längre.. Snälla, låt mig bara få dö.. Låt mig slippa smärtan..

Jag behöver Victor.. Snälla älskling.. Du är mitt allt..


Follow on Bloglovin
Välkommen till min blogg! Här delar jag med utav min vardag. Jag är en 17-årig tjej bosatt i Kungsbacka, söder om Göteborg. Jag går andra året på Ljud och bildskolan med inriktning foto. En glad, galen och utåtriktad tjej med stora drömmar om framtiden.

Jag hoppas att du är här för att stanna!



bloggar Bildbloggar Besök min sida på 1000länkar.com Besökstoppen bloggar Reggad på Commo.se Twingly BlogRank SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg